*asgarv*
Jag: Jag vet inte, vad vill du att jag ska trolla fram?
Sonen: Något som jag tycker om.
Jag: Vad tycker du om då?
Sonen: En tjej. Nej, TVÅ tjejer.
Jag: Men mamma är ju en tjej, räcker inte det?
Sonen: Jag vill inte ha en stor tjej, jag vill ha en vanlig tjej.
Såna funderingar...
Varje dag, flera gånger om dagen...
Roligt va?
Känns som att det är dags att vara tråkig och göra bloggen jävligt opersonlig. Fast då missar jag hela poängen med den, så jag vetifan.
Alternativet är att lägga ner bloggen helt.
Konsten att parera illamående
Först måste jag bara påpeka att det är jävligt drygt att gå och må spyilla heeeela tiden!!
Men, jag försöker med det mesta för att det ska kännas bättre.
Ringde runt lite igår och i förrgår för att få tag i en läkare som kan skriva ut lite "antimåillatabletter".
Som vanligt när man har med läkare att göra så blir man runtskickad.
Första samtalet gick till MVC. De hade ingen telefontid just då. Vidare til Vårdcentralen. De tog inte emot mig, det är MVC som har hand om sånahär besvär. Gav upp för den dagen.
Igår ringde jag återigen MVC. Läkartid den 9/2. Ja just. Det är LÅNGT kvar dit, jag har liksom ingen energi kvar. Barnmorskan tyckte att jag skulle vända mig till Gynakuten istället. Visst, det kostar 300 spänn och jag kanske inte är akut jättedålig, ni vet sådär sjuk så man inte kan stå på benen och vrider sig av smärtor...
Jag åkte dit iallafall. Fick sitta i några timmar i väntrummet. Jag mådde bara illa så någon gynundersökning hade jag inte räknat med, men läkaren med läkarstudent ville prompt kolla om det var något därinne så det var bara att fläka upp sig. Igen. Ett jäkla spretande på mina ben är det...
Iallafall. En varm känsla spred sig i kroppen när jag låg där med bena i vädret och en stav i muttan. Nej, inte en sexuell varm känsla. Jag fick nämligen se ultraljudsskärmen. Och vet ni?????
En söt liten böna ligger i min mage. Med ett stort huvud och minirumpa. Och med ett hjärta som slår jättefort!!!
Vårt lilla mirakel! =)
Bebisen mår alltså utmärkt, men jag är inte lika kry. Hade lite dåliga värden så läkaren sjukskrev mig i 2,5 vecka och skrev ut nån medicin som jag ska hämta ut alldeles snart.
Men...
Nu spyr jag med glädje! Bebisen mår ju bra - Det är huvudsaken! =)
Hormonstinn kossa
Ja det är jag. Och kommer att förbli, känns det som.
Jävlaranamma
Nästa vecka är det dags för MVC. Jag får lov att gå utan honom. Allt jäkla snack om att ta ansvar och vara delaktig var nämligen rent skitsnack tydligen.
Tur att man har vänner som ställer upp!
Kom för fan inte om några månader och ångra dig än en gång, antingen är man med, eller så är man det inte. Ta ansvar, eller skit i det. Ditt val!
Förälder är inte något man blir, det är något man måste förtjäna.
För övrigt då?
Mår illa som f*n och spyr mest. Postafen hjälper nämnvärt. Vissa dagar funkar det, andra inte. Men, det som inte dödar härdar. Nu ska jag till jobbet och kl 8 ska jag ringa MVC för att höra om det går att boka in ett läkarbesök så jag får diskutera lite kring det här förbannade illamåendet.
Jag är arg, märks det?
Världens putmage!!
Herregud, är lika stor nu som jag var dagen jag födde sonen. Inte för att jag var så stor då, men ändå.
Vet att det inte kan vara bebisen, men nåt konstigt är det som har växt. Fiser mest hela tiden så jag misstänker att det är gaser... haha
Ska bli spännande imorgon. Längtar, fast jag är lite rädd samtidigt.
Hoppas att jag slipper må lika illa imorgon som jag har gjort idag. Det har nästintill precis gått över nu.
Postafen funkar inte, eller så funkar det inte för att tabletten kom upp igen. Småäta funkar inte heller...
Jag hoppas också att jag slipper bli så dålig som syrran blev. Hon fick ligga inne med dropp i någon vecka i stöten...
Det har varit mycket känslor idag. Mycket gråt och många funderingar.
Imorgon är en ny dag...
Jag har en hemlighet
Lämna en kommentar med en mailadress. ;)
Står inte ut!!!!
Kräks igen. Massor. Vill bara dra nåt gammalt över mig...
Saknar och vill ha nära. Men samtidigt är jag så arg. Så sviken. Så sårad.
Vill verkligen inte vara här just nu. Men vet inte vart jag vill heller. Känslorna finns ju i mig vart jag än är och mig själv blir svårt att fly ifrån. Inte kan jag åka kommunalt nu heller eftersom jag bara spyr.
Blir till att lägga sig igen och kämpa för att bli av med det värsta illamåendet så man åtminstone kan jobba några timmar idag.
Utgång ikväll eller inte?
Kan hända att jag ångrar mig... Mina arbetskamrater vill gärna ha med mig och man vill ju inte vara nån svikers... ;)
Har shoppat ett par tröjor idag så jag har nåt att ha på mig, ifall att. Just nu lockar dock sängen mer än en högljudd pub.
Har laddat inför resan
En burk med vindruvor
Några riskakor
Tre clementiner
Tuggummin
En banan
Postafen
Tror ni jag klarar mig? ;)
Jag har hittat knepet
Började känna mig mycket piggare framåt eftermiddagen, så jag vågade till och med ta hit folk.
Så idag har Kim varit här med sin lille plutt Leo och fikat och snackat skit. Tiden har bara rusat iväg!
Har även shoppat lite. Två par byxor och ett linne, totalt 500:-, som bör passa 5-6 månader minst.
Ska snart krypa ner i sängen och sova. Med fruktskålen bredvid mig ifall att jag vaknar upp hungrig och illamående.
Blir intressant att se om knepet fungerar även på morgnarna. Men det borde det väl göra. Hoppas jag.
KRAM!
Dagens citat:
"Jag har aldrig hatat en man tillräckligt mycket för att ge tillbaka diamanterna" - Zsa Zsa Gabor
Ingen energi alls
Har varit såhär sen i förrgår. Börjar bli lite darrig...
Nu har jag bestämt mig.
Bort ur mitt liv!!!!!!!!!
Vill bara att allt ska ordna sig...
Ge mig styrka!!!!!!!!!!!
Där kom tröttheten med besked
Bah... ge mig en säng... och ett täcke...
Kim
Inte skrämma upp tant. Okej?
Nu går jag och lägger mig!
Jag tänker gå vidare med mitt liv nu. Vägrar gräva ner mig.
De sömnlösa nätterna fulla av tårar verkar nu sakta men säkert ha flugit sin kos.
Det betyder inte att jag inte älskar dig, det betyder bara att jag har gått vidare i mitt sorgearbete.
En människa som har förlorat en nära vän eller en livspartner till himlen sörjer på samma sätt.
Gråten avtar, men känslorna finns kvar. De gör sig bara inte påminda dygnet runt som i början.
Du har tagit ditt beslut. Nu tar jag mitt beslut att gå vidare. Stoppa mig om du kan, men gör det nu.
Imorgon kan det vara försent.
Då har sonen somnat
Sonens pappa hörde av sig förut och frågade om han kunde hämta på dagis imorgon, så han slapp gå så långa dagar. Är jätteglad över att han faktiskt tar ansvar. Så imorgon när jag kommer hem från jobbet så står maten på bordet och sonen är hemma. DET är LYX!
En jättefin text
Ljus och värme
Text & Musik: Åge Aleksandersen, översättning av Benny Borg.
När mörkret nu har sjunkit ned, går jag stilla genom rummet
och många känslor drar i mig, vad ska framtiden ge?
För det arvet du ska bära, kan bli tungt att ta med sig.
Kommer frågor? Kommer klander? Kommer misstanke om svek?
Ref.
Solen som gick ned ikväll, den skall skina för dig min kära,
och fågelns frihet skall nog visa väg, och det skall bli
mycket ljus och mycket värme. Tro och hopp det får du med dig.
Många tårar, tunga stunder, är jag rädd för att det blir.
När solen jagar natten bort, så kryper du intill mig.
Jag gömmer alla tunga tankar, som fanns där igår.
I liv och skratt Du frågar mig om regnet och om solen,
och svaren som jag ger dig hade inte jag igår.
Ref.
Solen som gick ned ikväll, den skall skina för dig min kära,
och fågelns frihet skall nog visa väg, och det skall bli
mycket ljus och mycket värme. Tro och hopp det får du med dig.
Många tårar, tunga stunder, är jag rädd för att det blir.
Den här låten spelades av Wahlströms i programmet Dansbandskampen och är en av de låtar som spelas flitigt här hemma just nu.
D och jag lyssnade också mycket på den och vid ett tillfälle var han framme och klappade mig på magen. Detta var innan vi visste att det faktiskt fanns något som växte därinne.
Har haft en bra dag!
Nu blir det bad och mys. När han har somnat så SKA jag fylla i alla de papper som skulle ha fyllts i för länge sen.
Och nej. Jag har inte gråtit idag heller. Jag börjar sakta men säkert förvandlas tillbaka till den där GLADA Jenny som åkte på semester för ett par veckor sedan.
Nu ska jag fortsätta här hemma! :)
KRAM!
Nu säger jag godnatt!
Det betyder att jag börjar hamna på rätt köl igen.
Har pratat med en manlig vän...
Hur det slutade?
Nu sitter han ensam med en 6-månaders baby, är överlycklig och är inte ett dugg bitter över situationen, trots att han inte kan jobba som förut och har blivit tvungen att flytta från sin bostadsrätt mitt inne i city till en förortslägenhet. Barnets mamma, som förövrigt inte varit klok nånstans ens innan graviditeten ska nu flytta utomlands till sin nya karl.
Var ett tag sen jag träffade honom. Men snart ska vi ses över en fikadate!
Känns skönt att få prata av sig med någon som vet vad han snackar om... Någon MOGEN som vet vad ANSVAR innebär.
En dag utan tårar
Nu ska jag koncentrera mig på ljuspunkterna i livet. Jag har min underbara son. Jag har mina vänner. Jag är tydligen fortfarande het på marknaden trots mitt tillstånd...
Så... No more tears!
Idag har jag haft en riktig mysdag med sonen. Vi har byggt lego nästan hela dagen. Jag har beskrivit delar, han har hämtat dem och jag har byggt alltifrån bilar till hus och traktorer. Nu har vi badat och sitter och myser framför TV'n.
Blir tidigt i säng för oss båda känner jag. Vi är lika trötta båda två.
Förresten. Ni som har kommenterat förra inlägget. Det är inte er jag är irriterad på. Det är en enda person. Och hon vet om det. Hoppas jag, annars är hon mer psyko än jag trodde.
Middagsgästerna har nu åkt hem
Var tvungen att gå ifrån en stund eftersom jag var nära tårar.
Är skönt att veta att det finns folk som bryr sig. Och jag är väldigt stolt över att ha så många fina människor omkring mig.
Samtidigt som det är otroligt jobbigt att gå igenom kriser så finns det fördelar.
Man vet vilka som är ens RIKTIGA vänner.
Även om jag känner mig ensammast i världen vissa stunder just nu, så vet jag ändå. Jag är inte ensam. Långtifrån. Jag klarar inte av det här själv. Vilken tur att jag inte är själv. :)
De som inte kan respektera mig, de som inte kan stötta mig, de är inte värda att ha kontakt med överhuvudtaget.
Jag gör slut med er också!
Och vet ni vad? Det rör mig inte i ryggen. Smutsiga människor är vad ni är. Ni är inte värda att lägga energi på.
Mitt liv, mina känslor, mitt val.
Det finns bara en människa just nu som gör att jag är ledsen. Känner mig sviken och extremt sårad. Vet du vad?
Jag ska göra mitt bästa för att radera dig ur mitt känsloliv och mina tankar också. Energitjuv är vad du är!
Tolfte dagen i tårar
Allt känns bara konstigt. Behöver närhet. Har vänner som står beredda med famnarna öppna, men det hjälps inte. Jag vill bara ha närhet från en enda person. Men det går inte...
*ledsen*
Trött med febrig Kevin
Ska passa på att greja med en massa pappersarbeten och viktiga samtal idag.
Och så vill jag bara skriva ner att jag älskar Daniel. Älskar massor...
Samtal från BUP
Alltså bör utredningen bli klar inom 3 månader!!!!!
Lever i ett vacuum
Så känns det just nu.
Kan inte släppa tankarna. Är helt frånvarande på jobbet. Nära tårar hela tiden.
Ju mer det ignoreras, desto större blir avskyn mot honom och det han utsätter mig för.
Vill bara gräva ner mig.
Så förbannad så jag kokar
Ett sånt jävla pucko som med all sannolikhet INTE har MVG i biologi iallafall, det är ett som är säkert.
JAG GÖR INTE NÅGONTING MED MIN KROPP SOM JAG INTE VILL.
DET ENDA DU BIDRAR TILL JUST NU ÄR ATT EVENTUELLT FRAMTIDA SAMARBETE BLIR SVÅRARE. DET ÄR INTE MED GLÄDJE JAG KOMMER LÅTA ER VARA INVOLVERADE. OCH JAG FÖRSTÅR DEN MÄNNISKAN FULLT UT SOM REDAN KÄNNER SÅ OM ER.
Positivt besked idag
Har jobbat idag. Var lite speciellt eftersom det var besök från Frankrike. Satt tre pers runt mig och ställde en massa frågor, på engelska. Det gick bra, trots att jag suger på engelska. ;)
Om ni undrar...
Det var bara några få av er som lämnade kommentarer som fick lösenordet. Ni som inte fick, ta inte illa upp. Det jag har skrivit var alldeles för personligt och utelämnande för att hela världen ska kunna få veta.
Det känns förbannat jobbigt. Bloggen är min ventil, men jag kan inte skriva. Det går inte... Det blir bara ännu mer fel då.
...
Om cirka ett dygn låser jag bloggen
Så, ni som vill fortsätta läsa kan lämna en kommentar och presentera er, så får ni lösenordet. Glöm inte att ange er e-mail.
Kramar
Händer för mycket
som till och med är för privat för mig att outa här i bloggen just nu. Därför uppdaterar jag inte som vanligt.
Många tårar, mycket smärta.
Jätteledsen
Tackar F & L mfl för ert fantastiska stöd. Vänner som ni växer inte på träd.
En eftermiddag på akuten
Om jag inte behöver opereras så blir det medicinering.
Måste ha ostbågar
Så nu går jag.
oops...
2009 blir nog ett spännande år känns det som nu när jag tänker efter...
Året 2008
ÅRETS HÄNDELSE: Träffade Daniel och blev kär
ÅRETS PROJEKT: Sonen
ÅRETS SLIT: Ekonomin och nya jobbet
ÅRETS PLAGG: Mina gamla jeans från 2005 - de enda jag kommer i...
ÅRETS KÖP: alla tågbiljetter
ÅRETS LYCKA: Mina stora kärlekar - Kevin och Daniel
ÅRETS SORG: Sorg? Nä.. ingen sorg för mig...
ÅRETS FÖRÄNDRING: Kroppsstorleken + 15kg
KOMMANDE ÅRS FÖRHOPPNING: Körkort, flytt hemåt och att sonen ska hamna på rätt köl!
På tal om mat
Jag som var så sugen på indiskt!!!!
Dagens outfit
Nä. Trodde väl det.
*spyr över alla dagens outfit-bloggare*
Feed meeee!!!!
Indiskt... *mums*
Nu är jag hemma i Stockholm
Har inte kunnat blogga på några dagar eftersom Dannes dator har lagt av. INTE för att vi har nuppat hela tiden som Johanna vill få det till... ;)
Men nu är jag somsagt hos mig själv och här funkar det.
Imorgon är det dags för jobbet igen. Skriver några rader därifrån!
Förresten, Annie... I helgen som kommer är jag barnledig. Jobbar visserligen helg, men vad sägs om en Wii-kväll? =)
