Då vankas det dop
Fikat är bestämt, det blir gudmors goda smörgåstårta. Lokal för det spektaklet är också bokad. Vad mer måste göras?
Jo, vi ska ju ha kläder på oss också, som måste inhandlas. Inbjudningskorten ska fixas och skickas ut.
Frågan är, hur ska korten se ut? Hur ska vi se ut? Hur ska det dukas, ska vi ha något tema, kanske någon färg som ska genomsyra hela dopet?
Spriten...
Väntar på spritleverans
Ingenting är som väntans tider. Just nu sitter vi och väntar på lite sprit. En lastbil är påväg med en liten leverans på ungefär en halv kubik. Det lär räcka ett tag.
Ja, jag är allvarlig.
Inbrott!!!!
När jag kom hem idag upptäckte jag något hemskt. Grannens dörr var helt sönderslagen och det var blod både på den och i trappen. Inte alls roligt.
Jag hade en väldigt rädd Kevin där ett tag som trodde att det skulle komma tjuvar hit också. Men efter lite diskussion kom vi fram till att Polisen tagit dem och slängt dem i Kumlahålan. Så nu sover herrn gott.
Helgen har förövrigt varit helt okej. Nu väntar en hektisk vecka med dagis och utbildning, BVC-besök och lite annat smått och gott.
Gravid för tidigt?
Nej förtusan, jag är inte gravid igen. Det vore en omöjlighet.
Jag funderar dock lite över när man egentligen får skaffa barn. När det är okej för omgivningen.
William var ju inte direkt planerad och det blev ramaskri bland en del. Jag och pappan hade bara varit tillsammans i 7 månader när han blev till. Och visst är det tidigt, men men.
Omgivningen har en förmåga att tycka och lägga sig i väldigt mycket. Ibland lite för mycket. När såkallade vänner skriker åt en att man ska göra abort för att man plötsligt inte tycker, tänker och framförallt agerar som de anser att man ska göra, då har det gått lite för långt.
Jag säger såhär:
Allt liv som skapas har en mening. Ta vara på livet!
Det har bevisats för mig de senaste veckorna. Om det inte hade varit för William... Ja... Vågar inte ens tänka tanken.
Idag har det varit en tung dag. En riktigt tung sådan. Men vår lille Wille har varit en ljuspunkt idag. På sorgens dag.
Du hann vara gammelfarfar i två dygn. Du hade vetat om att du blivit det i ett halvt dygn. Sen lämnade du jorden. Jag vet att du alltid kommer vara en skyddande ängel över våran William.
RIP gammelfarfar.
Bloggtorka
...märks det?
Vi mår bra iallafall. Lillebror ökar i vikt som en jag vet inte vad. På mig själv rasar kilona som aldrig förr. Väger nu ett kilo mindre än jag gjorde på inskrivningen.
Såhär har det sett ut viktmässigt
69kg --- Plus på stickan
66kg --- Inskrivning på MVC
75kg --- maxvikt
72kg --- Efter förlossningen (vätskefylld)
65kg --- Idag, 12 dagar efter Williams födelse!'
Vad jag gör? Jag ammar. Varannan till var fjärde timme. Hungrig pojk!!
Raaaap
Dagen hittills:
00:00 Ammade
00.30 somnade
04:00 Ammade
04:45 somnade
07.30 Ammade
08:00 väckte Kevin och åt frukost
08:45 Promenerade till dagis
09:30 Bokade tid på BVC
09:40 Ammade
10:00 Kuratorbesök
11.30 Köpte kebab
12:00 Ammar, äter kebab och bloggar
Fullt upp? Nääää.....
Underbara liv!
William, 3 dagar gammal
Allt går finfint här, med undantag från att jag har åkt på feber. Mjölkstockning gissar jag på.
Bara att amma vidare så släpper det nog.
Har inte så mycket tid över till bloggande. Man prioriterar liksom lite annorlunda när man är nybliven 2-barnsmamma som ni kanske förstår.
Nu är det någon som vill ha mat igen!
KRAM
Nu är William hemma!
Allting har gått fint. Förlossningen var en underbar upplevelse.
Visst kändes det lite, men inte värre än att jag kände av ett kliande myggbett under krystvärkarna.
Tur att man hade en bra barnmorska som tog hand om lidandet och spritade myggbettet några minuter innan
William kikade ut!
Förlossningsberättelse kommer!
KRAM!!
Välkommen till världen lilla vän!
Välkommen till världen lilla söta pojke!
Kl 03.24
den 8/9 2009
Vikt 2835 g
Längd 48 cm
/filiduttan
Filiduttan gästbloggar!
Nu hejar vi på Adrian allihopa! Heja heja heja!!!!!
/filiduttan
Jag har sovit!
Inga känningar på att något är på gång här dock. Allt har bara försvunnit. Men det gör inget. Ut kommer han snart, det vet jag ju!
Nu är han här!
Grattis Caroline, Rickard och storebror Philip till er lille skatt!
Hallå lillebror!! KOM UT!
Sonen väntar spänt på att få bli storebror.
"Mamma, han sparkar mig i örat!!"
Har varit (och är fortfarande) väldigt jobbigt, med pinvärkar rent ut sagt som inte påverkat kroppen mer än 2 cm på totalt 3 dygn av smärtor. Det är värst nattetid när man ska sova. Inte ens morfin hjälper mig.
Natten till idag har jag legat hög som ett hus och dyngtrött, men ändå vaknat ungefär var 5:e minut under några timmars tid av att jag har haft värkar. Som tur är har jag varken haft någon tidsuppfattning eller direkt smärta, förutom ryggen då som höll på att gå av vid några tillfällen. Vet att BM var inne med varm rispåse vid 5 tillfällen under natten.
Men tack och lov är det inte lång tid kvar nu. Nu är jag hemma och kämpar vidare.
Känner mig inte så j*vla pigg direkt...
KRAM
Lever fortfarande
Håll tummarna för oss!!!
Beredda?
Ny dag med nya tag!
Födelsedag!
Operation vräka bebis
Så var det äntligen september och jag har nu varit på tjocken i hela 9 månader. 14 dagar kvar till beräknad förlossning och vräkningsarbetet är påbörjat.
Igår var jag sur. Var nog inte världens roligaste människa att ha i närheten. Surade inte på någon annan, men var inte vidare social heller. Ville bara vara ifred.
Tillslut kände jag att jag var tvungen att göra något. Jag SPRANG en sisådär två varv runt huset. Med Kevin i famnen. Han tyckte det var kul. Men inte hände något för det. Så vi gick in och dansade lite. Och hjälpte till att baka. Jag hjälpte till att äta lite kakdeg också, det var gott.
Kvällen avslutades med glass och en sjuhelvetes ryggvärk som TENS'en fick ta hand om.
Idag har jag värkar. Träningsvärkar. No more, no less.
Planerna för idag är frisörbesök. Utväxten ska bort. Efter en löptur till och från dagis är det BM-dags.
Made by Filiduttan
